Din mensguide

Varje månad förbereder sig livmodern på en eventuell graviditet genom att bygga upp en mjuk slemhinna. Blir det ingen graviditet behöver kroppen göra sig av med den – och det är det som blir din mens.

Livmodern är en muskel. För att släppa slemhinnan drar den ihop sig, och de sammandragningarna kan kännas som kramp eller molvärk i magen, ryggen eller låren. Det är mensvärk – helt vanligt, och det finns saker du kan göra för att lindra din värk. Och är det för tufft så finns det hjälp att få.

Det här kan lindra

PMS står för premenstruellt syndrom och handlar om hur kropp och känslor kan förändras under dagarna innan mensen. Alla får det inte, och det kan se olika ut från månad till månad.

Vanliga tecken

• Du blir lättirriterad eller har kortare stubin än vanligt
• Du känner dig orolig, nedstämd eller gråter lättare
• Humöret svänger snabbt
• Du är trött och har mindre energi
• Sömnen blir sämre – eller så sover du mer
• Allt känns lite för mycket
• Kroppen känns svullen, brösten ömmar eller du får huvudvärk
• Du blir extra hungrig eller sugen på något sött

Varför händer det?

Efter ägglossningen stiger hormonet progesteron, för att sedan sjunka igen om du inte blir gravid. Vissa är extra känsliga för de svängningarna – och det är det som ger PMS. Det är alltså inte du som är ”jobbig”, det är hormonerna som jobbar.

Det finns många sätt att ta hand om sin mens, och inget är mer rätt än något annat. Välj det som känns bekvämt för dig – och testa gärna dig fram.

Engångsskydd

• Binda – fästs i trosan. Finns i olika längder och tjocklekar, med eller utan vingar, och som nattbinda.
• Tampong – förs in i slidan och suger upp blodet inuti kroppen. Finns i olika storlekar beroende på hur mycket du blöder.
• Trosskydd – ett tunt skydd för de lätta dagarna, i början eller slutet av mensen.

Återanvändbart

• Menskopp – en liten mjuk kopp av silikon som förs in i slidan och samlar upp blodet. Håller i flera år.
• Menstrosa – trosor med inbyggt absorberande lager. Används ensamma eller som extra trygghet. Tvättas och används igen.
• Tygbinda – som en vanlig binda, fast i tyg som du tvättar och använder igen.

Så sätter du in den

1. Tvätta händerna.
2. Ta ut tampongen ur förpackningen och dra lätt i snöret så att du vet att det sitter fast.
3. Sätt dig bekvämt på toaletten och slappna av.
4. För försiktigt in tampongen i slidöppningen med pekfingret, lite snett bakåt mot ryggen.
5. Tryck in den tills du inte känner den längre. Snöret ska hänga utanför.

Det kan ta några försök innan det känns rätt – det är helt normalt.

Så tar du ut den

1. Tvätta händerna.
2. Dra lugnt i snöret. Det går lättast när tampongen har sugit upp mycket blod.
3. Tar det emot har den troligen inte suttit så länge. Vänta en stund och försök igen.

Byt i tid

• En tampong ska sitta i högst 4–8 timmar.
• Byt oftare de dagar du blöder mycket.
• Välj alltid den minsta storleken som räcker för din blödning.

Tips för en enklare start

1. Tvätta händerna.
2. Dra bort skyddspappret från bindans klisterundersida.
3. Fäst bindan mitt i trosan, med den bredare delen bakåt. Har den vingar viker du dem runt trosans kanter och fäster dem under.
4. Byt efter ungefär 3–6 timmar beroende på hur mycket du blöder – eller tidigare om den känns full.
5. Rulla ihop den använda bindan och släng den i soporna – aldrig i toaletten.
6. Tvätta händerna igen.

Bra att veta